Bli uppdaterad med mail.

Besök

Rally Xplosion

Glädjefnatt i Västerås

Så var det då äntligen dags att se om “yours truly” var ordentligt gjuten i det svenskaste av svenskaste - Rally Stål.

Första tävlingen skulle nu köras. Teamets säkerhetschef och körtekniskt ansvariga - Pappa - hade efter incidenterna på senaste träningen lämnat klara direktiv som gick helt i linje med dennes egna erfarenheter:

1. Kör snålt och sluta sladda så fö...at. (ok det är en fri översättning.)
2. Sök gränserna nedifrån, tro inte att du vet hur fort det går att köra från början.
3. Håll dig borta från tallar, de gör ont och kostar pengar.

För att inte förlora tillgångar i teamet gällde det ju att inte bryta mot allt för många av direktiven direkt. Anmälan var inlämnad till Rally Xplosion i Västerås. Ett, skulle det visa sig, galet roligt arrangemang som t.o.m. medgav påtaglig social kontakt. Det hela handlar om ett parallellrally där två tävlande möter varandra på en bana med blandat grus och asfaltunderlag. Man byter spår genom en viadukt och över en bro och kör ett varv i innerspår och ett i ytterspår. Tävlingsformen var godkänd av säkerhetschefen, risken att köra in i tallar var med detta högst begränsad.

Undertecknad jobbade hårt sista dagarna före tävlingen med att mentalt ställa in sig på olika mål så som att använda tävlingen för att lära känna bilen, köra rena snygga linjer och slutligen komma hem med materialet i bra skick.

Låt oss först beskriva förutsättningarna för dagen. Tävlingen ingår i Sverigeserien och jag skulle nu så här inledningsvis mäta mina krafter mot Sveriges vassaste förare och i synnerhet de vassaste C-förarna. (Tro inget annat, de här rattvridarna kör FORT oavsett förarklass.) Tävlingen bestod de facto av två tävlingar i en. Den första tävlingen var den i serien. Vi körde tre omgångar och den summerade tiden utgör grund för resultatet vilket i det närmaste kan jämföras med Rally Special. Den andra tävlingen var den publikfriande showen. Bästa tid av de tre kvalturerna utgör grund för huruvida föraren går vidare i en stege med 32 ekipage. (10 från varje förarklass och 2 wildcards.)

Fullt inställd på att det här skulle bli en tokrolig dag där jag skulle få köra tre heat och sen se sverigeeliten kombatera om den åtråvärda pokalen styrde vi västerut mot Västerås. Redan vid anmälan kom ångesten krypandes, självaste cupgeneralen Roger Fransson stod och slängde käft med någon för mig då okänd förare om hur det hade totalskrotats några veckor tidigare i Nyköping. Något vit om anletet påpekade Tom Hansson (bisittare för dagen) det olämpliga i dessa anekdoter då rallyoskulden Andreas här framför började se lätt illamående ut. Tack Tom!

Nog snackat, så var det då dags för första start efter besiktning och åskådning av startfältet framför. En viss stress uppstod då diverse detaljer inte var helt i ordning inför starten. Hur det gick med att följa de övriga direktiven? Ja se själva:


Tyvärr sitter inte kameran så stabilt som man skulle önska, lösning på gång.

Som den skarpsynta noterar så gick det väl sådär med att inte sladda. Misstagen kan knappt räknas på händernas fingrar och när tiden för första åket uppenbarade sig på resultattavlan för C-förare var Andreas inte övertygad om rallysportens framtid för densamme. Total misär sköljde över mig, 1:22,5. Jag som hade laddat på så fint. Efter några minuters analys och peppande ord från Tom där han på ett mycket pedagogiskt och taktfullt sätt beskrev att jag i diverse kurvor nog kunde kapa tiden en del så kändes det bättre.


2-lagers flammsäker overall plus t-shirt blir varmt.

Tom och undertecknad travade iväg till starten för att beskåda våra idoler bland A-förarna och hur de startar. Vi konstaterar att de vackert utnyttjar motorns vridmoment, undviker hjulspinn och startar med vackert däckgnissel i princip befriat från hjulspinn. Här hade vi melodin, startar man sådär kan man säkert kapa 3 tiondelar, så gör vi. Nu levde livet igen, dags att köra andra omgången.


Vindrutetorkare verkar vara allmänt svåra att hantera.
Notläsandet lades ner då jag ändå lärt mig banan utantill - störde mest.

Låt oss lämna strävan efter den perfekta starten där hän. Det gick helt enkelt inte vägen. Dock var båda mer än nöjda med körningen. Det här kändes hur bra som helst. Kanske hade vi putsat lite på tiden trots den dåliga starten. På väg till åskådarplats hörde vi den strålande speakern presentera tiden; “Andreas Liljeberg, 1:20,2”. Glädjen som nu infann sig är svår att beskriva, men förmodligen ser det någorlunda roande ut att se en 32 årig man med ett sådant leende och så lätta steg. Livet lekte, jag kunde kanske köra bil ändå. (Senare analys skulle visa att startmissen kostade 1 s.)

Stilstudie kring H1 s.i.
Foto: Mattias Andersson

I glädjeruset har jag glömt vad som hände härefter. Vi seedades dock om inför tredje heatet och jag hade faktiskt totalt lyckats på tiondelen matcha Emil Franssons, Vännäs MK, tid. (Emil är en yngre men ack så rutinerad B-förare som inför tävlingen ligger 4:a i Sverigeseren Elit B.) Ska erkännas att tuppkammen växte sig något hög och jag ber här med om ursäkt om jag framstod som orimligt självsäker inför tredje heatet. Dock nu skulle starten sitta.


Kommentaren från Tom om “ingen olja” är vi lite stolta över. I heatet före
oss sker en liten incident på ett parti vi inte kan se. Jag ber Tom kolla särskilt
efter ev. oljespill eller dylikt och varna i sådant fall. Teamwork!

Sex tiondelar putsades trots att vi inte var 100% nöjda med körningen men så hade perfektionismen börjat slå till hos oss båda. Fort iväg till resultattavlan för att beskåda slutresultatet i första delen av tävlingen. En överraskande bra 8:e plats av 17 startande, ryggraden på Andreas växte minst ett par cm. Det visade sig dessutom att jag skulle få köra 16-delsfinal i stegen. Klackarna i taket.

Ner med en korv i magen och beskåda stegen. Vad får man se, motståndare: Anton Suontausta, Kolsva MS. (Innan tävlingen 5:a i Elit B men med bara 4 körda tävlingar varav en seger, en andraplats och en tredjeplats.) Bästa tid för Anton: 1:17,9 mot mina 1:19,6. Var det åskmoln och solförmörkelse som drog in över Västerås eller var rallygudarna helt enkelt så onda? Svaret låg i det komplexa system som utgör grunden för stegen, inga onda gudar eller märkliga väderfenomen.

Vad göra? Nu skulle det köras snålt. Inspirerad av t.ex. Brage Lundmarks, Piteå MS, snåla körstil skulle tiondelar kapas genom att låta bilens tyngdpunkt gå kortast möjliga väg.


Lägger i fyran och försöker dra mig ur en ÖH1, går sådär.

Gick väl sådär får man erkänna men i några kurvor är linjen helt klart snålare och i en kurva lyckas jag kasta i fyran i utgången vilket förvisso snabbt repareras. Tiden i filmen är uppmätt med hjälp av bildrutorna i kameran och överensstämmer inte nödvändigtvis till 100% med arrangörens klockor. Spelade inte så stor roll, Anton visade tydligt att jag hade inget att hämta här. En demonstration han fullföljde mot övriga motståndare hela vägen till final där han fick se sig besegrad av Owe Holmgren, Rasbo MK. Bra gjort Anton och Owe!


En nöjd Anton tackas för god match av en ännu nöjdare Andreas


Kameramannens hand är lite skakig av dagens dramatik.

Målet för dagen var enligt egen utsago på sida “Tävlingar” här på siten:

Målsättning kommande tävling:

Rally Xplosion; målsättningen i denna första tävlingen är helt enkelt att ta mig i mål, kan jag undvika att komma sist så är det ett plus.

Dessa mål kommer för spänningens skull att sättas upp inför varje tävling och presenteras helt ogenerat oavsett resultat. Denna gång får jag stolt säga att målen nåddes och möjligen var lågt satta, men det kunde inte jag veta.

Självklart är jag otroligt nöjd med prestationen och längtan att få leka vidare med Preciousss är stor. Dessutom verkar det inte behöva skruvas mycket på henne efter denna helg.

Slutligen ett stort tack till en suveränt genomförd dag av Västerås MS. Banan höll fin klass genom hela dagen, arrangemanget löpte på utan avbrott och med ett härligt tempo. Jag törs påstå att en övervägande del av startfältet var mycket positivt överraskade över arrangemanget. Jag återkommer otvivelaktigt nästa gång det är dags.

Resultat Sverigeserien: 8/17 (i klassen) 34/53 (totalt)
Resultat Xplosion stege: 16-delsfinal

P.s. Alla reportage kommer inte bli så här långa, men skribenten är på ovanligt bra humör och känner en plikt att få sprida denna glädje omkring sig. Tack för ert engagemang.

 

[Startsida] [Tävlingar] [Tävlingar 2011] [Dalpokalen] [Skogsrundan] [Teamet] [Bilen] [Bakgrund] [För novisen] [Gästbok] [Kontakt]

Senaste nytt:

2012-03-03 Gestrikekannan
2012-02-25
Skogsrundan
2012-02-12 Dalapokalen
2012-01-30
Uppdateringar av bil
2012-01-30
Planering 2012
2011-08-27
Fixussprinten
 

Bonusmaterial

I väntans tider fick Tom Hansson kalla in en vikarierande kartläsare. Så här i efterhand är vi glada åt detta. Se hur Tom med “grymt ladd” effektivt tar död på trotjänare Kickass II. Kan avslöja att i skrivande stund är en Kickass III på väg att bli i Toms ägo.

 

Syftet med bonusmaterialet är att bjuda på lite skoj som dyker upp på youtube, eller kanske premiera en bra insats för teamet. Det är helt enkelt en ära att bli publicerad här. (Lika bra att ni läsare börjar vänja er vid viss ironi...)