Bli uppdaterad med mail.

Besök

Andreas tar mark efter Xplosion

Nu var det då dags för andra tävlingen och den här gången var insatsen högre än i Västerås. Vi skulle nämligen inte bara ta oss an bl.a. Robin Brandel, Rasbo MK, som så stilfullt snuvade sina motståndare på totalsegern i Rally Xplosion (alltså inte stegen utan Svergieseritävlingen) utan även gediget furu i levande form läs: tallar m.m. Till råga på allt hade någon satt upp ett ambitiöst mål:

Målsättning kommande tävling:

Fönstersprinten: Målet är att komma in helskinnad och med hel bil inte mer än 7,5% efter bästa VOC räknat på totaltid inte bara bästa åk.

Foto: Conny “Skogsconny” Palm

Målsättningen skulle visa sig vara orimligt hög och sannolikt ett resultat av en överdrivet positiv bild av författarens egen förmåga att köra fort i skog.

Den inbitne och rutinerade rallyräven börjar naturligtvis att mentalt ladda upp inför tävlingen i god tid. Redan på tisdagen började väderprognoser att undersökas. Prognoserna vandrade mellan regn och halvklart men dagen före presenterar SMHI följande på sin hemsida:

Sammanfattningsvis: Regn före och efter, uppehåll under tävlingen.

Planen avseende däck löd: Byte till de nya, förvisso bredare, däcken med bättre mönster. Dessa fick i alla fall gå första åket. Därefter kunde vi avgöra om det var tillräckligt hårt och torrt på vägen för att byta till de mer slitna Yokohama däcken. De sistnämnda anses ge påtagligt bättre grepp jämfört med de nya regummerade däcken.
Vän av ordning ifrågasätter naturligtvis huruvida föraren märker någon skillnad mellan dessa däck. Svaret är att det gör han inte, men det är inte intressant. Det hela handlar om något som kan jämföras med en placeboeffekt. Det är nämligen så att om man som förare inte har gjort allt vad som går för att minimera tiderna innan tävlingen finns alltid en utväg att beskylla dåliga tider på materialet istället för föraren. Den något psykologintresserade inser att det här inte kommer leda till bättre sträcktider på sikt.

Natten före d-dagen ägnades åt att programmera om föraren hjärna utifrån de förändrade parametrarna. Friktionskoefficienten skulle enligt vedertagen vetenskap minska med i storleksordningen 20%. (Detta gäller för asfalt och vi antar att detta även gäller grusvägar.) Vi lämnar de olika formlerna som bearbetades under småtimmarna därhän.
Utöver detta hade de senaste två veckorna ägnats åt att plocka isär rallykörning i småbitar och därefter sätta samman detta till den perfekta körtekniken. Det hela slutade med ett mail från Tom med några enkla ord: “Andreas, har du hört uttrycket ‘paralysis through analysis’?” Likväl, som analytisk akademiker är det ett måste att först bryta ner teorin innan man omsätter detta i praktik. Jag återkommer med resultatet senare.

Vi kan redan nu avslöja att SMHI inte längre kan avnjuta positionen som teamets officiella väderleverantör. Något uppehåll såg vi inte skymten av, det regnade HELA dagen. Grattis YR.no

Foto: Conny “Skogsconny” Palm

Ett spännande inslag var att teamet skulle ge sig i kast med något helt nytt för inblandade medlemmar. Eftersom alla tävlande inleder med ett gemensamt s.k. Master-varv gav vi oss i kast med att skriva egna noter. Tanken att köra sträckan onotad var helt enkelt allt för skrämmande och hade resulterat i ett flertal sömnlösa nätter.

Dock skulle bilen besiktigas före mastervarv och en uppmärksam besiktningstekniker noterade att Preciousss har ett problem med mjuka motorkuddar. Något bekymrade parkerade vi nära bilmekanikern Lars Lindqvist, Mälaröarnas MK, som tillsammans med Dick Larsson, Rasbo MK, föreslog vissa provisoriska lösningar för att få motorn att röra sig mindre. Det hela fungerad i alla fall hyfsat bra, tack för er hjälp!

Preciousss kräver lite extra uppmärksamhet. Inga kommentarer om hur
Andreas växer ur sina kläder. Tack! Biträder gör (fr.v.) Lasse Lindqvist
och Dick Larsson. Erik Lindqvist håller koll. I bakgrunden syns Dicks dotter
tillika notläsare Jessica Larsson med pojkvän. Foto: Tom Hansson

Hur som helst åkte vi igenom sträckan på mastervarvet och skrev noterna så gott vi kunde. Lars Lindqvist son och notläsare Erik Lindqvist agerade facit och efter några smärre justeringar kände vi oss redo att ta oss an den snabba och blöta sträckan.

Huruvida snus på notblocket är folkligt eller inte lämnar vi därhän,
föreslår att vi gör detsamma med körningen. Tid: 1.45,40

Det är mer än uppenbart att återigen har sladdviruset slagit till. Dock höll vi planen att inte ta i för mycket första åket för att kontrollera noterna och få lite känsla för sträckan. Ett besök till resultattavlan skulle visa att vi var näst sist. En snabb beräkning visade att vi var tvungna att kapa omkring 3 s under förutsättning att övriga fältet inte skulle förbättra tiden någonting. Detta för att ligga 7,5% efter snabbaste tid på ett åk, vi hade då inte räknat med första åket. Det uttalades aldrig men de blickar som växlades mellan Tom och Andreas var solklara. Nu glömmer vi målsättningen och satsar på att inte komma sist, kanske plocka en placering till...

Jag hade fått tipset att köra i princip bara på trean.
Tyvärr fastnade vi lite i målsvängen. Tid: 1.42,24

Vi lyckades faktiskt kapa omkring 3 s och att följa tipset att köra lugnare genom att köra mer på 3:ans växel och lite på att greppet finns fungerade. Tack Dick. Vid det här laget hade dock en sanning slagit föraren. Nämligen; man kan analysera hur mycket man vill men att omsätta detta i praktik är något som bara fungerar i teorins värld. Det förmodligen ända sättet att få upp bra fart och finslipa tekniken är att köra mycket och bygga upp känslan. Det började i det här läget kännas hopplöst att plocka en placering, i princip hela fältet hade kapat ordentligt med tid. Nu bestämde vi oss för att följa tipset fullt ut, vi skulle köra bara på trean. Hur det gick, ja se själva. Men ett tips, tycker du tallen från träningen var läskig så kanske du vill hoppa över den här filmen.

Beslutet att köra hela sträckan på 3:an visade sig ha fungerat bättre
om man inte försöker ta sig igenom en V2/kr i ca 100 km/h. Tid: 1.42,79

Placeringsmässigt har kanske alla förstått att det här inte var någon succé. Vi slutade näst sist och en viss förvirring i teamet råder efter den relativt framskjutna placeringen i Xplosion mot Sverigeeliten. Möjligen är närvaron av stock och sten så påtaglig för föraren att samma koncentration på bra körning inte riktigt kan uppbringas. Botemedel: vi får lov att köra mer helt enkelt.

Vi ska nu ta oss en titt på vinnaren i Appendix K (även känd som antikrundan), Lasse Lindqvist. Bilarna är inte helt jämförbara med VOC men vissa skillnader i körteknik kan skönjas. Bra gjort Lasse.

Detta var faktiskt inte det snabbaste åket men fort går det. Bra gjort! Tid: 1.31,98

Slutligen: Ni kanske har märkt att det fanns en klar talang i bilen. Tom visade redan i Västerås att han hanterade att leverera noter och det finns inte längre någon anledning att tro annat än att Tom här besitter en klar begåvning. Bra jobbat Tom!

Resultat: 8/9 (alla förarklasser sammanräknade)

Senaste nytt:

2012-03-03 Gestrikekannan
2012-02-25 Skogsrundan
2012-02-12 Dalapokalen
2012-01-30 Uppdateringar av bil
2012-01-30 Planering 2012
2011-08-27 Fixussprinten
 

Bonusmaterial

I väntans tider fick Tom Hansson kalla in en vikarierande kartläsare. Så här i efterhand är vi glada åt detta. Se hur Tom med “grymt ladd” effektivt tar död på trotjänare Kickass II. Kan avslöja att i skrivande stund är en Kickass III på väg att bli i Toms ägo.

Syftet med bonusmaterialet är att bjuda på lite skoj som dyker upp på youtube, eller kanske premiera en bra insats för teamet. Det är helt enkelt en ära att bli publicerad här. (Lika bra att ni läsare börjar vänja er vid viss ironi...)